Har varit helt upp och ner.
Känslomässig berg och dalbana och jag har verkligen inte hängt med i svängarna.
Jag hatar att se mina vänner och mina närmaste må dåligt. Jag tar all skit själv och lägger på mig. Idag blev skiten för mycket och tårarna bara rann.
Jag är ledsen för allt som hänt, tog till hetsätandet och gråtandet och har suttit för mig själv i mina egna tankar hela kvällen.
Är en känslomänniska utan dess like..
När ska jag förstå att det inte blir bättre av hetsätandet? När ska jag förstå att jag aldrig kommer vara bra nog? ..

Jaja... Gick iväg och tatuera mig på kvällen. Bara sådär och spontant. Hur sjukt det än låter behövde jag smärtan (emo girl..) Nu vill jag bara göra fler. En text. Det kommer, när jag gått ner i vikt. Vill inte ha en som hänger och dinglar. Femte tatueringen, älskart.

Nu ska jag sova och ladda för ett tolv timmars pass på jobbet imorgon. Huuujedamig!


Bild från grillningen med familjen. Mys!