Är nog mitt favorit citat, det stämmer så bra.
Jag försöker göra allt jag kan nu när jag börjat jobba, även fast det gått 3 månader så har jag inte fått in rutinen än. Jag är fortfarande slut efter jobbet och helt orkeslös. Jag jobbar inte samma tider jämt men det är fan ingen ursäkt. Jag önskar att jag hade 7-16 men jag får ihop det ändå, jag tar mig tid.
Alltså jag börjar äntligen förstå vilken jävla vilja jag har och hur mycket jag verkligen har och kommer att kämpa för det här, att gå ner i vikt. 32 kg minus.

Det blir ingen mer "på måndag börjar jag" utan det är historia. Jag kan inte tänka mig att gå tillbaka till mitt gamla liv, att käka chips och fet mat varenda dag och ständigt leva med den jävla ångesten.

Jag känner mig gladare. Jag känner mig piggare. Och faktiskt lite finare.